|
 Domkyrkan var
kröningskyrka för Sveriges kungar och drottningar från invigningen
1435 till och med 1719 (drottning Kristina och Karl XII kröntes dock
på annan plats).
Domkyrkan är
byggd som ett kors och korsmitten brukar också kallas
kröningsvalvet. Högst upp i valvkrysset finns en symbol på
slutstenen: Guds välsignande hand. Att kröningarna faktiskt ägde rum
här är inte säkert, på målningar ser det snarare ut som om
kröningshögtider hölls längre fram i högkoret.
Idag står
centralaltaret i korsmitten. Centralaltare blir allt vanligare i
både små och stora kyrkor, som ett sätt att minska avståndet mellan
präst och församling.
Takhöjden i
korsmitten och hela mittskeppet är 26,6 meter, jämförbart med ett
åttavåningshus.
Från
korsmitten går det att se kyrkans tre stora fönster över portarna.
En tolkning av fönstrens motiv är att de skildrar treenigheten. I
väster över huvudingången Faderns fönster, Gud som skaparen. I söder
Sonens fönster, Gud som människa. I norr Andens fönster. Det norra
rosfönstret är det äldsta, spröjsen är en kopia av den ursprungliga
från 1200-talets slut. Troligen gjordes det av franska hantverkare.
|
